Nedan följer en litet kort axplock ur Gustavsson, Måhl, Sundblad: Prov och arbetsuppgifter - en handbok.
ARBETSUPPGIFTER
Viktigt med en variation mellan prov och
arbetsuppgifter. Att elever får redovisa på olika sätt förbättrar validiteten
och reliabiliteten (mer rättsäkra betyg). Syftet med arbetsuppgifter är att
avgöra om en elev har en viss förmåga och med vilken kvalité man genomför
uppgiften.
Arbetsuppgifter fungerar bra när det som
ska bedöms är förmågan att:
·
Samtala
·
Hålla föredrag
·
Laborera
·
Laga mat
Typiskt för arbetsuppgift
·
Av resultaten framgår
skillnader i kvalité (En eller flera aspekter)
·
Kvalitétsskillnaderna
framgår av en bedömningsmall (med en eller flera skalor)
·
Arbetsuppgiften kan
samtidigt spegla förmågor, kunskaper och kvalitéer
Examinationsuppgiften
·
Finns inte ”rätt eller
fel”
·
Kan genomföras i grupp
eller enskilt
·
Kan redovisas i
handling, muntligt eller med papper och penna.
Bra och mindre bra arbetsuppgifter
· En bra arbetsuppgift ska begränsa elevernas
valfrihet och instruktionen bör vara så tydlig att den som följer instruktionen
som lägst åstadkommer ett godkänt resultat.
Exempel
Samtal: Man vet vad man
ska prata om (tydliga instruktioner). Man behöver inte fundera vad man ska
prata om, ha svårt att komma igång och därmed prata mindre.
Uppsatser: Begränsa
omfånget (sidor eller ord) för att få fram de indikatorer man söker efter
· Bedömningsmall ges i
förväg till uppgifterna, för att man vet vad uppgiften innebär och vad man
förväntas göra.
Mindre bra
arbetsuppgifter, exempel:
En del elever
kommer inte igång, för andra dröjer det och när de väl kommer igång kopierar de
textdelar från nätet och klistrar in dem i en text som läraren får ta del av,
ofta senare än överenskommet. Hur ett färdigt resultat skulle kunna se ut har
under hela arbetsprocessen varit oklart för dessa elever.
Olika typer av arbetsuppgifter och dess
tillförlitlighet
Vissa typer av genomföranden höjer
tillförlitligheten, andra sänker den
Låg
tilllförlitlighet:
·
Enbart teoretiska
kunskaper
·
Genomförs delvis hemma
·
Två veckor eller mer
Då kan ett prov vara bättre.
Hög
tillförlitlighet:
·
Grupparbete som
förbereds och genomförs under ett tillfälle
·
Blandning av muntligt
och skriftligt
·
Speglar såväl förmågor
som teoretiska kunskaper
Det är inte att rekommendera att
eleverna på egen hand tar ansvar för en längre tids genomförande utan
avstämningar och successiva gensvar på delresultat.
Den som har svårt att planera eller har
mindre goda studiestrategier kan snabbt hamna i en situation där det saknas
underlag för bedömning i flera ämnen och den tid som återstår innan
betygssättning inte räcker inte räcker för att komplettera brister.
Antalet arbetsuppgifter som pågår under
en längre tid bör begränsas.
De uppgifter som måste pågå under en
längre tid bör delas in i etapper där läraren bedömer resultatet så långt, samt
även kan använda bedömningen formativt.
BEDÖMNINGSMALLAR
Tillförlitligheten påverkas av antalet
aspekter och nivåer. Ju fler aspekter och fler nivåer, desto svårare att
hantera bedömningsmallen
·
Max 3 nivåer. (Börja
med att ange det lägsta resultatet i vardera aspekt, därefter beskrivs det
bästa resultatet i vardera respekt. Om utrymme ges för en mellannivå anges
indikatorer däremellan, annars används färre än tre nivåer.)
·
Max 4 aspekter
Aspekt
|
Nivå
1/E/Lägre
|
Nivå
2/C/Högre
|
Nivå
3/A
|
Undvik att citera kunskapskraven direkt.
Mallen ska vara uppgiftsrelaterad och
beskriva hur resultatet bedöms. Hur vet man att eleven kan något? Vilka
indikatorer finns?
Det är indikatorerna som ökar
sannolikheten för att eleverna förbättrar sin förmåga. Man måste veta vad man
ska öva och tänka på för att lära sig det som framgår av kunskapsomdömet.
Bra tips om vad man bör tänka på vid utformandet av arbetsuppgifter och bedömningsmallar! Läs gärna hela boken om du vill. Finns att låna! Fråga oss!
Här kan du se ett utdrag ur Måhl och Sundblads föreläsning om du vill, i början diskuteras några bedömningsmallar:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar